Storslalom

Du har säkert sett en skidtävling på tv som ser ut som slalom men med längre avstånd mellan portarna och portflaggor som liknar dem i störtlopp och super-G. Men åkarna har inte samma hastighet som i fartgrenarna. Tävlingsgrenen du har sett är storslalom och är en av de sex grenar som ingår i den alpina världscupen. Man skulle kunna säga att storslalom är ett mellanting mellan slalom och super-G. Grenen räknas tillsammans med slalom som en teknikgren men tempot är betydligt högre och avståndet mellan portarna är längre än i en slalombana. Samtidigt är farten betydligt lägre än i super-G.

Framgångsrika svenska åkare

Sverige är en nation som har haft många och stora framgångar i storslalom. Ingmar Stenmark var, med sitt mjuka och följsamma åksätt, stilbildande och har både guld, silver och bronsmedaljer från OS och VM, i disciplinen. Detsamma gäller för Anja Pärson och Pernilla Wiberg. När Anja Pärson slutade tävla 2012 var det många anhängare av alpin skidåkning som undrade vem som skulle fylla tomrummet efter henne. Tre åkare som har visat att de vill göra det är Maria Pietilä Holmner, Sara Hector och Frida Hansdotter. Eftersom det är VM redan 2017 är pressen hög på Guldhoppet Hansdotter som vann världscupen i slalom tidigare i år, att göra ett bra VM-resultat.

Mästerskapssäsong med VM i St Moritz 2017

Frida Hansdotter har vid ett flertal tillfällen uppgett att hon vill satsa på och utvecklas inom storslalom. Grenen kräver mycket av åkarna, både sett till teknik och fysik, varför det kan vara svårt att hinna med tillräckligt mycket storslalomträning i det pressade tävlingsschemat. En något mildare variant av storslalom är parallellstorslalom, som ofta körs som stadstävlingar i lite mindre backar, där åkarna tävlar samtidigt mot varandra i två likadant stakade banor. Åkarna slås ut en efter en i olika heat, tills de tre pallplatserna är fördelade. Denna typ av storslalom är ofta mycket uppskattad av publiken eftersom det är en lättöverskådlig, snabb och spännande tävlingsform. Förhoppningsvis får vi se mer av Frida Hansdotter i både storslalom och parallellstorslalom.

Storslalom

Du har säkert sett en skidtävling på tv som ser ut som slalom men med längre avstånd mellan portarna och portflaggor som liknar dem i störtlopp och super-G. Men åkarna har inte samma hastighet som i fartgrenarna. Tävlingsgrenen du har sett är storslalom och är en av de sex grenar som ingår i den alpina världscupen. Man skulle kunna säga att storslalom är ett mellanting mellan slalom och super-G. Grenen räknas tillsammans med slalom som en teknikgren men tempot är betydligt högre och avståndet mellan portarna är längre än i en slalombana. Samtidigt är farten betydligt lägre än i super-G.

Framgångsrika svenska åkare

Sverige är en nation som har haft många och stora framgångar i storslalom. Ingmar Stenmark var, med sitt mjuka och följsamma åksätt, stilbildande och har både guld, silver och bronsmedaljer från OS och VM, i disciplinen. Detsamma gäller för Anja Pärson och Pernilla Wiberg. När Anja Pärson slutade tävla 2012 var det många anhängare av alpin skidåkning som undrade vem som skulle fylla tomrummet efter henne. Tre åkare som har visat att de vill göra det är Maria Pietilä Holmner, Sara Hector och Frida Hansdotter. Eftersom det är VM redan 2017 är pressen hög på Guldhoppet Hansdotter som vann världscupen i slalom tidigare i år, att göra ett bra VM-resultat.

Mästerskapssäsong med VM i St Moritz 2017

Frida Hansdotter har vid ett flertal tillfällen uppgett att hon vill satsa på och utvecklas inom storslalom. Grenen kräver mycket av åkarna, både sett till teknik och fysik, varför det kan vara svårt att hinna med tillräckligt mycket storslalomträning i det pressade tävlingsschemat. En något mildare variant av storslalom är parallellstorslalom, som ofta körs som stadstävlingar i lite mindre backar, där åkarna tävlar samtidigt mot varandra i två likadant stakade banor. Åkarna slås ut en efter en i olika heat, tills de tre pallplatserna är fördelade. Denna typ av storslalom är ofta mycket uppskattad av publiken eftersom det är en lättöverskådlig, snabb och spännande tävlingsform. Förhoppningsvis får vi se mer av Frida Hansdotter i både storslalom och parallellstorslalom.

Klä dig rätt i skidbacken

För att riktigt kunna njuta av en dag i skidbacken gäller det att klä sig efter väder. Det är minst lika viktigt att inte klä sig för varmt som för kallt. Om du svettas mycket är det lätt att bli kall efteråt. Det är smart att satsa på skalplagg som håller blåst och väta borta men samtidigt andas. Sedan går det att fylla på under med ett eller flera lager beroende på temperatur och hur mycket man kommer att röra på sig under dagen. Sedan är ju designen också någonting att titta på. Det är roligt att synas med skarpa färger mot den vita snön.

Funktionsplagg i skidbacken

Det finns en mängd material speciellt framtagna för skidåkning och andra vintersporter. Att ha bomull intill kroppen har vi hört många gånger är fel. Men vad ska man välja? Det bästa är material som andas och transporterar bort fukten. Annars är risken att vi börjar frysa när svetten ligger kvar som en kall hinna mot kroppen. Ett bra alternativ är ull. Ull värmer även när det är fuktigt till skillnad från bomull. Att ull kliar när vi har det direkt mot kroppen gäller inte för moderna ull-underställ. Materialen blir mer och mer utvecklade och det kommer hela tiden nya smarta material, nu även med sensorer för att ytterligare öka komforten. Är sensorplagg framtiden för funktionkläder?

Snygga och bra skidkläder

Lager på lager är en bra grund att utgå ifrån. Med många lager går det lätt att anpassa kläderna efter temperaturen. När du stannar och fikar eller står ute och väntar någonstans kan du ta på en extra tröja som du sedan tar av igen när du ska börja röra på dig. Om du svettas mycket kommer du även att frysa mycket så snart svetten har kylts av. Vatten leder värme 25 gånger bättre än luft, det betyder att fukten kommer att transportera bort din kroppsvärme snabbt om du låter den stanna mot huden. Att inte svettas och att transportera bort den eventuella svetten är viktigt för att inte frysa.

Olympiska vinterspelen 2018

De olympiska vinterspelen 2018 kommer att arrangeras i sydkoreanska Pyeongchang mellan den 9:e och 25:e februari. De kommer att vara den 23:e gången som vinterspelen genomförs. Det är andra gången som olympiska spel ordnas i Sydkorea – första gången var 1988, då sommar-OS hölls i Seoul. Som vanligt förväntas evenemanget locka stor publik. I Sverige är det TV3 och Viasat som äger rättigheterna att visa OS. I Finland finns det en lag som säger att alla stora idrottsevenemang måste visas i statlig tv. Finska public service-bolaget Yle kommer att sända vinter-OS 2018.

Tredje gången gillt

Pyeonchang hade ansökt om att få arrangera vinter-OS 2010 och 2014 men båda gångerna slutade staden tvåa i ansökningsprocessen. Befolkningen i Pyeongchang var dock entusiastisk och ville att staden skulle fortsätta ansöka. Under åren hade Pyeongchang byggt ett flertal nya anläggningar och skidspår nära staden, vilket gynnade ansökan. Temat för stadens bud var ”nya horisonter”. De marknadsförde sig som ett kompakt OS, med utmärkta transportförbindelser, där alla tävlingar arrangeras i närheten av varandra. Med den tredje ansökan lyckades äntligen projektet. På en kongress i Durban 2011 bestämde Internationella olympiska kommittén att Pyeongchang skulle få arrangera OS 2018. I omröstningen vann den sydkoreanska staden klart över tyska München och franska Annecy. Vinter-OS i Pyeongchang kommer att innehålla klassiska vintersporter som skidåkning och skridskoåkning men förstås även nyare sporter som skeleton och snowboard. Om du funderar på att köpa snowboard eller annan utrustning kan det löna sig att titta närmare på fakturaköp.Olympiska vinterspelen 2018 2

I media brukar det ofta rapporteras om OS-städer som inte hinner bli klara med förberedelserna i tid. Pyeongchang är dock en väldigt väl förberedd värdstad. Eftersom staden har ansökt om så många OS har de kunnat bygga anläggningar och infrastruktur i många år. Tävlingarna kommer att delas in i två zoner: en bergszon och en kustzon. I bergszonen hålls skidåkningen och kälksporterna. Kustzonen kommer att vara värd för alla sporter på is. Den alpina skidåkningen och snowboarden har sina egna, enskilda anläggningar. Hösten 2014 bestämdes det att den vita tigern Soohorang kommer att vara maskot för tävlingarna och hans vän björnen Bandabi blir maskot för de paralympiska vinterspelen. Den vita tigern har en lång historia i koreansk mytologi och kultur. Enligt arrangörerna symboliserar Soohorang och Bandabi positiva känslor, såsom glädje, passion och kärlek. Spelens officiella logga representerar den koreanska filosofin om himmel, jord och mänsklighet. följ med under vinter-OS och njut av vintersport av världsklass!

Utförsåkning i vinter OS

Olympiska vinterspelen 2014 bjöd på en en mängd häftiga prestationer av deltagare från de 88 nationer som deltog i spelen. Det var första gången som Ryssland höll i ett vinter-OS och staden som fick äran att vara värd åt den klassiska tävlingen var Sotji som ligger ut med svarta havets kust. Det byggdes en olympisk park för ändamålet och tävlingarna hölls dels där och dels i Krasnaja Poljana som ligger en bit in i landet sett från vårt perspektiv, men inte långt från Sotji. Utöver idrottsliga prestationer flöt även en del stora skandaler upp till ytan.

Ryssland stod för grova övertramp

Den absolut största skandalen stod dock värdnationens vintersportsutövare för. Hela 15 medaljörer som representerade Ryssland i spelen blev senare diskade under kontroversiella former i efterdyningarna till spelen. 1024px-GoncharKovalchuk2010WinterOlympicsDet handlade om systematiskt dopade ryska skidåkare som alla lämnade positiva dopningstester. Men de största övergreppen i den här frågan stod det ryska förbundet för, som tillsammans med de ryska läkarna skapade ett hål i väggen för att ha möjlighet att byta ut över 100 av deras aktivas urinprov. Historien uppdagades med hjälp av en nyckelfigur i historien, Grigorij Rodtjenkov, som vid tidpunkten var chef för antidopningsbyrån i Moskva. Han uppgav att ett invecklat system för att byta ut ryska medaljörers urinprov hade satts i system och fungerade utan incidenter. Enligt den förre ryske chefen fick han långt innan spelen en uppmaning om att just alla ryska medaljörers prover skulle bytas av den ryska staten. Historien uppdagades efter att en bild på hålet i väggen bland annat publicerats i ”The New York Times”.

De alternativa spelen bjuder på häpnadsväckande uppvisningar

I samband med att vinter-OS avgjordes hölls även de Paralympiska vinterspelen i Sotji i Ryssland. Funktionsnedsatta deltagare från 45 länder gjorde upp i grenar som kälkhockey, rullstolscurling och para-snowboard. Ryssland och Tyskland skördade flest medaljer när alla grenar var avgjorda och fler följde de Paralympiska vinterspelen 2014 på Tv än någonsin förut. Det ökade intresse för dessa alternativa spel är tveklöst. Med en folklig glädje och stolta utövare som bevisar att allt är möjligt är det svårt att inte bli inspirerad av de idrottsmän och kvinnor som tänjer på gränserna för vad vi tror är möjligt. Nästa Paralympiska vinterspel hålls 2018 i Sydkorea. För att få ställa upp i spelen krävs det att man har en funktionsnedsättning inom minst en av tre olika kategorier, rörelsenedsättning, utvecklingsstörning eller synnedsättning. Flera deltagare har dock nedsättningar inom flera av dessa och det är imponerande att se dessa utövare tävla i grenar som alpin skidåkning.