Anja Pärson – en svensk gigant

 

Anja Pärson hör till en av de största svenska idrottarna genom tiderna. Hennes meriter i utförsbacken talar för sig själva och visar att hon har varit mer framgångsrik än många av hennes kollegor på både herr- och damsidan. Under sin karriär såg hon till att bli något av en nationalhjälte tack vare hennes förmåga att alltid prestera i de avgörande ögonblicken. Dessutom såg hennes vägvinnande personlighet till att svenska folket tog henne till sina hjärtan. Även om hennes aktiva karriär som slalom- och störtloppsåkare nu är över fortsätter hennes framgångar att leva vidare i form av stora sportögonblick som få svenskar kommer att glömma.

675px-anja_parson_semmering_2008Idrottssagan om Anja Pärson tar sin början i en västerbottnisk by vid namn Tärnaby. Vid en första anblick kan det te sig som en oansenlig plats med endast omkring 500 invånare och ett osedvanligt kargt klimat, men det var just det – den tighta gemenskapen och tillgången till åkbara skidbackar – som skulle bli Pärsons framgångsrecept. Tärnaby är nämligen orten som även slalomlegendaren Ingemar Stenmark kommer ifrån, vilket gav Pärson ett mentorskap i världsklass redan tidigt i karriären. Tack vare möjligheten att ständigt ge sig ut i backarna och träna kunde Anja Pärson finslipa sina kunskaper för att vara fullständigt förberedd när hon började tävlandet på elitnivå.

När det väl skedde – 1998 – dröjde det inte länge innan den alpina världen fick upp ögonen för supertalangen från den där mytomspunna orten långt uppe i norr. I hennes andra världscuptävling någonsin stod hon högst upp på prispallen när allt var över och visade att hon skulle bli att räkna med i de stora sammanhangen framöver. När hennes karriär summerades 2012 kunde hon titta tillbaka på inte mindre än 13 VM-medaljer, 6 OS-medaljer och otroliga 42 världscupsegrar. Dessutom lyckades hon med bedriften att vinna två Bragdguld i rad – 2006 och 2007.

Hennes plats i det offentliga livet försvann inte bara för att hon la skidorna på hyllan. Efter den aktiva alpina karriären har Anja Pärson bland annat testat på att medverka i matlagningsprogram. Hon har också uttryckt en önskan om att få arbeta som designer en dag och designa allt från en skinnjacka herr till läckra jackor för dam.

Ekholmsnäsbacken

Tycker du om att åka skidor eller snowboard, men har kanske inte tid eller lust att ta dig så långt upp i Sverige för att hitta en bra skidbacke? Det finns faktiskt en hel del bra skidbackar även längre ned i Sverige. Några av dem är Alebacken i Västergötland, Asbybacken i Östergötland och Aboda Klint i Småland. En annan är Ekholmsnäsbacken, som ligger på Lidingö, öster om Stockholm. Backen började anläggas på 1960-talet, är till största delen konstgjord och har en fallhöjd på ca 70 meter.Ekholmsnäsbacken öster om Stockholm

Ekholmsnäsbacken då och nu

Ekholmsnäsbacken började anläggas på 1960-talet. Det är inte så många uppmärksammade tävlingar som har hållits här, men år 1982 annordnades en skidtävling inom grenen parallellslalom i Ekholsnäsbacken – en tävling som vanns av Lars-Göran Halvarsson. Den för detta utförsåkaren Bengt-Erik Grahn kunde också ses åka i backen på sin fritid. Idag drivs Ekhomsnäsbacken av ett privat företag, I backen finns en ankarlift och en värmestuga med servering. Du kan också få skidvård och privatlektioner inom skidåkning här. Givetvis kan du även hyra skid- eller snowboardutrustning i backen också. För dig som bor i Stockholmstrakten är denna backe ett utmärkt alternativ till skidbackar högre upp i Sverige.

Kända svenska utförsåkare

Sport överlag är alltid något som intresserat många supportrar och entusiaster under åren och skidåkning är ett område som Sverige alltid lyckats vara bra på. Utförsåkning är den del av skidåkningen som lockat flest tittare då det är en väldigt publikvänlig sport. Här i Sverige har det funnits stora namn inom utförsåkningen sedan 1970-talet med Ingemar Stenmark och sedan 2000-talet har det varit Anja Pärson som stått i rampljuset. För stora sportprofiler som dessa krävs nästan konstant träning, men ändå har bland annat Anja Pärsons flickvän stått vid hennes sida de avslutande åren av hennes karriär utan problem.

2000-talets åkare och framåt

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

2000-talets utförsåkning här i Sverige har i främsta hand handlat om Anja Pärson även om där självklart funnits andra åkare. Under sina 14 år som aktiv utförsåkare har Anja lyckats vinna 1 OS-guld, 1 OS-silver och hela fyra OS-brons, en bragd som får henne att stå ut från de flesta andra deltagarna vid både sommar- och vinter-OS. Hon har även lyckats samla på sig hela 7 VM-guld, 2 VM-silver och 4 VM-brons. Utöver detta har hon tagit 42 stycken världscupsegrar vilket är näst flest i Sverige. Utförsåkning sker vid höga hastigheter som kan leda till diverse skador, tur är det därför att naprapat Stockholm kan hjälpa till med skadorna. Men någon som helt klarat sig utan skador i karriären är André Myhrer som tillhör de stora namnen i Sverige och som har ett OS-brons att skryta om samt ett flertal topplaceringar i världscupen. Vad framtiden håller för våra utförsåkare är väldigt spännande.

Utförsåkare från 90-talet och tidigare

Sveriges storhetstid när man ser till utförsåkningen brukar oftast betraktas vara 1970-talet med Ingemar Stenmark i spetsen. Ingemar Stenmark lyckades vinna 2 OS-guld och 1 OS-brons, samt 3 VM-guld och 1 VM-silver under sin karriär. Men det är främst hans svenska rekord på hela 82 världscupsegrar som får honom att stå ut som en av de främsta skidåkarna någonsin i Sverige. Hans karriär varade från 1973 till 1989 och är därmed en profil som spunnit över flera generationer. Även om 70- och 80-talet var tiden som Ingemar var i ropet mest, har han de senaste åren blivit en känd Tv-profil och det blev en nyhet att Ingemar Stenmark har gift sig nyligen. En annan utförsåkare som som tog över efter Stenmark var Pernilla Wiberg som under 1990 till 2002 lyckas vinna 2 OS-guld, 1 OS-silver, samt 4 VM-guld, 1 VM-silver och 1 VM-brons. Både Stenmark och Wiberg har sedan dess gjort mycket för sporten vid sidan om.

Backhoppning

Backhoppning är en av de äldsta vinteridrotterna och det har tävlats i sporten sedan 1862 då den första tävlingen hölls i norska Trysil. Trots att det är en klassisk skandinavisk vintersport med kända svenska namn kanske du inte riktigt har koll på hur tävlingen egentligen avgörs? Visste du att man inte bara behöver hoppa långt utan att poäng också ges för stil vid både uthopp och landning? Backhoppare är inte de mest välbetalda vinteridrottarna i branschen men utövarna drivs snarare av passion än karriärsmöjligheter. Svenske Jan Boklöv tillhör ett av de kändaste namnen, inte på grund av internationella framgångar utan på grund av sin revolutionerande stil.

iStock_000029605676_SmallTävlingar i backhoppning

När vinter-OS drar igång var fjärde år är vi många som bänkar oss framför tv:n för att ta del av de största vintersporterna på elitnivå. Att slappna av i ett bekvämt badkar samtidigt som skidåkare, skridskoåkare och hockeyspelare fryser i kylan kan vara ett av de mest fördelaktiga sätten att njuta av vintersporter. Backhoppning har varit en del av OS sedan starten i Chamonix 1924 och var länge en könsmixad sport. I dag tävlar kvinnor och män separat, men det var först i Sotji-OS 2014 som backhoppning för kvinnor faktiskt fick plats i de olympiska spelen. Det finns också en årlig världscup i backhoppning som består av en serie tävlingar runt om i världen. Några lokala ligor för backhoppning finns inte i något land, utan det är främst nationella och internationella mästerskap som ger backhopparna chans att tävla. 1936 var österrikaren Sepp Bradl förste person att hoppa över hundra meter och 1996 hoppade finländaren Toni Nieminen över 200 meter.

Regler och stilar

Backhoppning handlar inte bara om hur långt du hoppar utan även om att du gör det enligt en viss stil. Stilpoängen ges i tre delar och på en skala från 0 till 20. Det som bedöms är hur stadigt hopparen svävar och håller sina skidor, hur landningen utförs – helst ska backhopparen landa i en stilig telemarkslandning, samt att färden bedöms mot bromsplan efter landningen. Det handlar om att vara stabil och inte vingla, varken i luftfärden eller efter landningen. I det svenska skidförbundet var Jan Boklöv vår mest kända backhoppare mot slutet av 1980-talet. Han vann den totala världscupen säsongen 88/89, men han är mer känd för sin speciella teknik. V-stilen som i dag är standard inom backhoppning var Boklövs stilmarkör och kritiserades hårt i början. Efter att fler och fler hoppare nappade på idén och insåg att man faktiskt flyger lite längre i luften blev V-stilen snabbt populär världen över.

Störtlopp

Störtlopp är en av de grenar inom alpin skidsport som kommer upp i högst hastighet. Faktum är att störtlopp är den gren med näst högst hastighet inom sporten – bara åkare inom speedskiing kommer upp i högre hastighet. Störtloppsåkare kan komma upp i hastigheter på 130 kilometer i timmen, och under ideala förhållanden på vissa banor (till exempel Lauberhornrennen i Wengen i Schweiz och Hahnenkammrennen i Kitzbühel i Österrike) hela 150 kilometer i timmen. Det nuvarande fartrekordet håller fransmannen Johan Clarey, som vid tävlingar i Wengen i januari 2013 åkte med en uppmätt hastighet av 161,9 kilometer i timmen. Denna fart medför naturligtvis stora risker, och ett fall i störtlopp kan leda till (och har lett till) döden.800px-Andrej_Šporn_at_the_2010_Winter_Olympic_downhill

Under en tävling i störtlopp åker varje deltagare bara ett lopp. Förberedelserna inför loppet är omfattande, då man flera gånger innan loppet (under flera dagar) inspekterar banan och diskuterar olika strategier med tränare och lagkamrater. Planeringen går ut på att man vill hitta den bästa linjen genom banan för att undvika att svänga så mycket som möjligt. Genom att åka i en så rak linje som möjligt ökar man naturligtvis farten, vilket är målet i störtlopp. Under loppet försöker åkaren även hålla sig så mycket som möjligt i den så kallade äggställningen, en hopkrupen, hukande ställning som minimerar luftmotståndet. Allt detta gör att åkarna kan vinna hundradels sekunder vid målgången, och det är så små marginaler som kan leda till vinst eller förlust.

Störtloppsbanorna börjar högt uppe på berget, och trots de höga hastigheterna är det inte bara en rak bana nerför. Loppen innehåller ofta några mer eller mindre svåra svängar, liksom hopp och flacka glidpartier. Under loppet ska åkaren ta sig genom röda portar. På världselittävlingar är fallhöjden för män 800-1100 meter och för kvinnor 500-800 meter.

Ett av de bästa sätten att återhämta sig efter ett träningspass eller en tävling i backen är ett varmt bad, som både tinar upp fingrar och tår och hjälper musklerna att slappna av. På Swedmart.se hittar du ett stort utbud av badkar, så att du kan ta hand om dig själv efter en dag i backen, oavsett om du tränar professionellt eller bara för att det är roligt.

Telemark

Telemarking Down a Ski Slope

Telemarking Down a Ski Slope

En av de mest graciösa och vackra skidsporterna är telemark om det är en som kan den, så klart. Även telemark är en alpin skidsport här fås en introduktion till telamarkskidåkning.

Det som särskiljer telemark är det är utförsåkning med ”fri häl”. Det finns specialbindningr för skidor som är avsedda för telemark som gör det möjligt att lyfta hälen från skidan. Pjäxan sitter endast fast på skidan i höjd med tårna. Den som vill lära sig telemark kan vända sig till en klubb som Östersund Telemark Club.

 

Upphovsmannen till telemarkskidåkning
Den som utvecklade telemarkskidåkningstekniken var norrmannen Sondre Norheim som kom just från Telemark i Norge, ett fylke som domineras av dalar och berg. Han utvecklade tekniken på 1800-talet.

 

Telemarksutrustning
Dagens telemarksutrustning liknar i mångt och mycket den alpina slalomutrustningen. En telemarksutövare har pjäxor i hårdplast, man använder samma sorts skidor som vid slalomåkning. Vid användning för telemarksskidåkning är skidan oftast mjukare i förhållande till åkarens kroppsvikt jämfört med traditionell alpin skidåkning.Telemark 2

Fabrikanten Rottefella, som är branschledande på bindningar har lanserat en innovativ lösning på den senaste bindningen för telemarkskidor. Den nya bindningen, NTN ”New Telemark Norm”, är utrustad med så kallad skistopper till skillnad från de tidigare som sitter fast i fångrem. Inte helt olika den som en snowboard har för det fall skidan löser ut.

 

4 discipliner
Vid tävlingar i telemark tävlas i fyra olika discipliner: Classic, Classic sprint, Storslalom och parallell. Det finns speciella regler som exempelvis innebär att, då åkaren passerar en port, dalskidans fot måste vara placerad 30 cm före den andra. Om inte straffas åkaren med en tilläggssekund. Detsamma gäller då åkaren landar efter ett hopp. Det finns något som heter hoppzoner som åkaren måste nå förbi. De är oftast två zoner, av olika längdomfång, där straffet varierar mellan två och fem sekunder beroende på hur långt åkaren mäktar hoppa. Det är backens lutning som avgör kravlängden på hoppet. Åkarens hastighet och teknik avgör huruvida man klarar kravlängden eller ej. Den kravlängd som ska uppnås kan var uppemot trettio meter för att åkaren ska undgå att straffas med ett tidstillägg.

Alpin skidsport

Alpin skidsport 11

Redan 1861 hölls de första alpina skidtävlingarna i Kiandra, i New South Wales.

I Sverige introducerades sporten 1934. Det var de båda gymnastikdirektörerna Sigge Bergman och Olle Rimfors som var ansvariga för den bedriften. De hade gjort en studieresa till österrikiska St. Anton am Arlberg och Hannes Schneiders berömda skidskola. Studiebesöket kom uppenbarligen att bli den tändande gnistan för den alpina sportens etablering i Sverige. Den som utövar alpin skidsport kallas kort och gott för ”alpin skidåkare”. Svenskar är liksom medborgarna i grannländerna Norge och Finland till stor del intresserade av alpinsport. Vintertid kan man ju alltid arrangera en svensexa i Stockholm med alpint inslag för den inbitne skidåkaren som står inför ett bröllop.

 

Samlingsbeteckning
I begreppet alpin skidsport ingår allt från slalom, storslalom, parallellslalom, super-G, störtlopp och alpin kombination. Därmed är de discipliner som ingår i det alpina att kategorisera som utförsåkning. I tävlingssammanhang åker en åkare i taget genom en bana med portar utefter en utstakad bana. Den åkare som klockas med kortast åktid vinner. I slalom och storslalom tävlas i två åk, det är den sammanlagda tiden som räknas.

 

Alpina tävlingar
Till de större alpina tävlingarna där alpin skidsport ingår hör de Olympiska vinterspelen. Ett världsmästerskap anordnas dessutom vartannat år. Varje säsong olika cuper där flera tävlingar på olika orter ingår. Mest känd är Världscupen, som bevakas intensivt av media, där tävlingarna flyttas runt i Europa och Nordamerika.Alpin skidsport 2

 

Specialdisciplin
Parallellslalom är en kategori för sig. Parallellslalom är en utslagstävling. Här tävlas åkare mot åkare i ett heat. Vinnare går vidare till nästa omgång för att möta en annan heatvinnare till dess att en vinnare är korad och andra och tredje platspristagare också är fastställda. Parallellslalom ingår inte i de Olympiska vinterspelen.

 

Kända skidorter
I Sverige tillhör Sälen, Vemdalen och Åre de mest kända skidorterna där Åre gjort sig känt för sina pistar i världsklass. Internationellt sett hör St Anton, Kitzbühel och Sölden i Österrike, Val-d’Isère, Chamonix och Val Thorens i Frankrike, Sestriere i Italien, Sankt Moritz i Schweiz och Aspen i Colorado, USA till de mest kända skidorterna.

Speedski

Speedski 2222

Man skulle kunna säga att speedski är en form av alpin hastighetstävling. Åkaren försöker komma upp i högsta möjliga hastighet. Sporten kallades tidigare för Flygande kilometern.

För att kunna åka så snabbt som möjligt har speedskiåkarna en för ändamålet speciell utrustning och backarna man åker i är preparerade speciellt för dem.

 

Utrustning för speedski
Skidor för speedski är 238 centimeter långa, alltså längre än för exempelvis slalom. DE har specialgjorda dräkter gjorda av en sorts gummi som sitter så tätt att åkarna behöver assistens för att ta få sig dem. Även deras hjälmar är specialbyggda för att vara så aerodynamiska som möjligt. De är gjorda för att passa respektive åkare. De har även ett för sporten specialgjort ryggskydd som är det som får utstå den värsta påfrestningen vid ett fall.

 

Speedski och säkerhet
Enligt Svenska Skidförbundet finns det två slags speedskiåkare, nämligen de som har kraschat och de som kommer att krascha.

Den som åker i extrema hastigheter som de som förekommer i speedskiing behöver skydda sig ordentligt. I den här sporten är säkerhetstänkandet långt utvecklat. De har sett över reglerna avseende åkarnas utrustning och mycket strikta regler för backens utformning.

 

Vid en krasch
Den speedskiåkare som kraschar är tränad i att så snabbt som möjligt ta sig över till ett ryggläge. Det görs för att undvika att kroppen tumlar runt och för att undvika brännskador, vilket ryggskyddet skyddar mot. Då en åkare väl nått ryggläge anses faran vara nästintill över.

 

Utvecklingstrappa
Även om en del tror att det bara är att slänga sig ut i backen och åka så snabbt som möjligt så är speedski en sport som kräver en lång utbildning och massor av träning för att behärska – så långt det nu går. Därför har en man utvecklat en speciell Kravanalys för eliten inom sporten och även en utvecklingstrappa som tar upp allt från vid vilken ålder man kan börja träna speedski tills det att vederbörande eventuellt når de högre klasserna. Det handlar ju trots allt om att kunskap om hur kroppen hanterar ojämnheter i backen, när man ska kryp ihop mer för att minska luftmotståndet och när det är klok att räta ut sig något, samtidigt som man behöver ha full koncentration och muskelkontroll under hela åket.